potjo!

dags för helgrapport igen?

i fredags åkte jag hem till stan med wiin för uppdatering… sov där, det var mys. sov såååå gott, vet inte varför. dock vaknade vi, såklart, tidigt av att syskonen vrålade i ett i ett….. stan gick upp, satte sig vid datorn, jag sov vidare medan resten av familjen såg på karate kid. nästa gång jag vaknade var stan borta. =( bestämde mig för att leta upp honom, och hittade honom i ett av sovrummen, med phantom hourglass i handen. förvånad? knappast. ❤

jag tog en snabbdusch innan vi drog till kolgrillen och käkade. måste sett roligt ut när vi satt där med varsin ds, stan helt hooked i zelda och jag som då och då piper ur mig olika röstkommandon. hade nämligen börjat på ett nytt spel dagen innan, och alla som känner mig och vet hur jag är kan ju räkna ut vilket: NINTENDOGS! och inte vilken edittion som helst, utan labrador & friends, den enda europeiska som innehåller SHIBA INU, en urjapansk hundra. ❤ f.ö. den enda urjapanska rasen som finns representerad, inte ens akitan, nationalrasen, finns med. lite underligt. jag är minst lika hooked som stan på ph, så….. ja. han får konkurera med sachiko (betyder lyckobarn) om uppmärksamheten nu.

färdigätna drog vi till lidl för att köpa superbillig pizza! för 19.90 får en två tallriksstora pizzzor med tomat, tjocka mozarellaskivor, spenatklickar och hackad paprika. HELT GRATIS NÄSTAN! på vägen pratade jag kläder, beskrev min kappa, lite skor jag vill ha, drömde…. helt fint. stan lyssnar och håller med mest. så mysig, vet ju att jag egentligen inte är intresserad. fast det är en lögn, för han ÄR intresserad. men bara för att det är mitt intresse. ❤
gick hem med pizzorna och satte oss med picross. ärligt talat minns jag inte helt vad vi fördrev dagen med. varvade nog picross med internet, ph/nintendogs, och jag satt lite på nätet också, bevisligen. på kvällen var vi barnvakter åt stans bröder, nastia (anastacia) hade redan somnat när stans mamma gick. de var hemska. sprang typ runt och skrek, hoppade på mig i soffan när jag spelade nintendogs, klängde, slogs ännu mer…. på kvällen var de som värst, säkert helt övertrötta. på ngt sätt känns hans bröder som för mycket för mig. nastia är söt, jag får ganska bra kontakt med henne, men det har straffat sig iom att hon klänger på mig varenda sekund nu. bröderna är…. näe. och till 80% handlar det om att nastia är flicka, vilket stör mig i vanlig ordning.

vi kom i säng vääääldigt sent, somnade typ vid två. stan låg och hostade och var helt hemskt sjuk. han gick till och med upp och spydde och jag vill bara gråta för att han mådde så dåligt. men tillslut lugnade det sig, och vi kunde sova.

min klocka ringde 06.50 söndag morgon, och 07.10 var jag på språng mot t-banan. fördrev resan med att läsa ut första volymen i love*com. är alltid ambivalent till att läsa manga jag sett i animeformat, men jag tycker om den här serien så mycket! det tråkigaste är att den ju utspelar sig i osaka, så i serien talar ALLA kansai-ben, men i mangan har detta helt försvunnit i översättningen. ett dialektalt ord per sida, typ. inte ens det.
landade i skarpnäck, sprang upp, 15 min senare var jag på språng mot t-banan, och 08.28 klev jag in på jobbet. jobbade hela dagen, till 17.00. var SÅ trött! sovit fyra timmar, oroligt, tänkt på stan…. dock valde jag inte att åka hem, utan åkte in till stan, till DS-träffen! det var sååå najs! käände mig rätt nsygg också, i svinkort kjol, strumpbyxor och benvärmare till gympadojjor och vanlig t-shirt. gillar mixen. måste skaffa ett par nya svarta gympadojjor, lite slickare och snyggare än jobbskorna. hängde iaf runt ett tag, pratade med folk, käkade…. sen drog jag med stan hem för att fixa med lite saker och hämta wiin. hängde där några timmar, fixade MASSOR med spel åt mig (trauma center, bubble bobble, mario kart, phoenix wright för att nämna NÅGRA) och hade det allmänt mysigt. sen duschade vi och drog rätt snabbt hem till mig. jag hade blött hår och fick låna stans picatchu-mössa, den är så SÖT!

väl hemma hos mig käkade vi massor med mackor och yoghurt, och kopplade sen in wiin. stan gnällde på mig för att jag dragit ur alla sladdar, och jag började i princip gråta. jag har blivit så jävla känslig! börjar misstänka PMS, men vill inte härleda ngt till hormoner egentligen. hatar fortfarande att erkänna att min hjärna skulle vara styrd av min kropp och inte tvärtom! (när jag nämnde det här för stan nu så sa han åt mig och komma och krama honom och sa i retsam ton ”du erkände! =D” han har tydligen misstänkt det hela tiden. =()
iaf, när wiin väl var isatt och startad så var skärmen helt röd. som BLOD. stan fipplade och vi kom överens om att JAG hade haft sönder kabeln. efter några minuter tänker jag precis föreslå att vi ju KAN spela picross utan färger, så jag noterar att picross inte ens FINNS i wii channeln!!! blir helt förvånad över att det försvunnit, och samtidigt säger stan, som om han insett det uppenbara: ”det är fel wii.” han har tagit med sin amerikanska, inte sin europeiska, och den amerikanska är inte kompatibel med RGB_kabel. problem solved.

går och lägger oss, sover gott, och jag går upp och går till jobbet igen. hade skitont i knät, men det har löst sig under dagen eftersom jag haft knäskydd på, sånt som ska värma och stödja. asnajs, för tänk om jag hade behövt gå till vårdcentralen? hur fan förklarar en förslitningsskador som uppkommit genom sex utan att det låter som att en är två gymnaster som knullar dygnet runt? exakt, PINSAMT! men nu löser det sig.

måndag kväll och stan är här igen, den här gången med rätt wii tankat med fatal fury och vår kära picross-sparfil. och det är verkligen hög tid att släppa den här burken och ägna sig åt det nu. ❤

Comments (1) »

empty

saxat från riuva:

”So hardcore types organising activities to promote anime may end up feeling empty because the main recipients of their work are low level Narutards.”

 aldrig förr har någon beskrivit det jag känner inför hela konventsgrejen lika träffsäkert. liksom, VAD I HELVETE har jag där att göra?

kommer fortfarande att fortsätta, dock. 

Leave a comment »

gone gone gone!

nej, jag har inte skrivit på ett bra tag nu, nästan en månad. finns ett par faktorer som ligger bakom det, som jag tänkte gå igenom nu!

den främsta är att jag sen nästan precis en månad tillbaka har fått JOBB! jag jobbar numera på ICA supermarket i bagarmossen. plockar varor, sitter i kassa, allting sånt. det går bra, men min chef är ett jävla vider. tur att jag inte ser honom ofta! jag är i vilket fall jäääättenöjd, ska bli så najs att tjäna lite pengar och börja betala av skulderna till mamma!
första lönen har jag nämligen redan hunnit handla upp, lagt den på ett par sprilland nya glasögon! har ju inte haft några sedan jag sumpade mina på uppcon 07, så nu blev det ett par svinsnygga guccibågar, såna klassiska indiesnobbsbågar fast inte svarta utan i grön halvtransparent plast med breda vita skalmar med gröna bladmönster. all säger att de är såååå snygga och vad kan jag svara? jag håller med.

den andra anledningen har nog tagit ännu mer tid, men är desto roligare:
jag och stan har efter många veckors velande och strul bestämt oss för att slå våra påsar ihop och bli ett par på riktigt. så när nästan varje dag spenderas tillsammans hos honom eller hos mig så finns helt enkelt inget behov av att blogga. tanken på att en sätta på datorn medan han är här känns så avlägsen att den inte ens föresvävar mig. det kommer väl antagligen lugna sig med tiden, men ärligt talat så kommer jag inte sörja om det är såhär för alltid.

jag fortsätter dock att läsa bloggar när jag orkar och hinner, så fortsätt gärna skriv! alltid kul att läsa vad folk har för sig. ska försöka komma ihåg att slänga upp lite av min helgondagbok här också, så får ni ett par updateringar i alla fall.

kram kram på er, och ha det bra. ❤

Leave a comment »

dreams are coming true

inatt drömde jag för första gången om ett spel som, mig veterligen, inte finns. det är ett slags multiplayerbaserat onlinefightingspel, fast…. tja, lite bättre. =D

det var skitcoolt, extremt snyggt och jag drömde fram så extremt mycket olika detaljer. karaktärer, vapen, specialmoves…. vet också precis hur själva spelmiljön ser ut.

tyvärr urartade drömmen oundvikligen i att jag stalkade killen i densha otoko och hans brud.

Leave a comment »

is it medicine or social skills?

de flesta som känner mig vet att jag går på vissa mediciner, men bryr sig inte nämnvärt mer om det. så länge jag tar dem och fortsätter vara lika glad, trevlig och energisk om jag i alla fall hoppas att jag verkar, så märks ju inte ens mina problem, precis som det ska vara. de flesta tänker nog inte ens på det.

however, vissa perioder glömmer jag att ta mina vita små, som till exempel nu när de varit slut och jag inte orkat dra mig till apoteket för att fixa ut nya. någon dag funkar bra, men efter tre dagar utan så är effekterna sådana att det börjar bli smått outhärdligt.

det första som händer är att jag blir jättetrött. det finns i princip ingen hejd på hur mycket jag kan sova ungefär andra dagen utan medicin. igår sov jag i princip till halv fem, var uppe ett par timmar, och gick och la mig vid tolvtiden. nästa grej är att jag blir extrem lättretlig. en ironisk kommentar från en kompis kan ge mig enorma skuldkänslor, lite gnäll från mamma och jag exploderar snabbare än knallpulver.  men så länge jag inte blir utsatt för något sådant fungerar allting bra och jag är precis som vanligt. det är först när jag kommit förbi det stadiet som saker och ting blir märkbart värre.

oftast krävs det att något pushar mig över den lilla gränsen, ungefär vilken minimal ångestfaktor som helst. sen är jag tillbaka precis ”som vanligt” dvs precis så som jag var innan jag började ta medicinen. ångesten försvinner inte, utan sitter kvar och gnager i magen, som oftast gör ganska ont och blir orolig. vad som helst som sägs till mig eller inför mig gör allting värre, och som om det inte vore nog att jag mår dåligt över sånt börjar jag hitta på egna grejer att må dåligt över, och sitter tillslut och angstar över mesta möjliga som har med mitt liv och mig som person att göra. 

det roliga med det ”sista” stadiet är att det är oftast då det blir uppenbart för mig att jag har glömt något, och samtidigt är det då jag börjar må så dåligt att jag börjar ignorera mina egna behov.  d.v.s., när jag väl fattar att måste ta min medicin är jag så sur på mig själv att jag inte vill ta den! vilket det såklart slutar med att jag gör en ändå. sen tar det max nån timme innan jag är tillbaka som mitt ”vanliga” jag igen. 

suck, livet spelar en allt små spratt ibland…. 

Leave a comment »

let’s talk about sex baby…

lyssnar för tillfället på p3 och dagens kvällspass handlar om penisar. väldigt kul och intressant att lyssna på egentligen, kanske mest för mig som tjej. själv kan jag till viss del förstå fascinationen som killar har över sina egna penisar, men det var inte det jag funderade över idag.

 varför är inte vi tjejer mer öppna med vår fascination över våra vaginor? jag menar, det är inte som att de inte är värda det. vi talar trots allt om en liten samling muskler som drivit män till vansinne de senaste tiotusentals åren, som kan variera mellan ett fingers och en fotbolls storlek och som levererar orgasmer som sägs vida överstiga de manliga motsvarigheterna i njutning.

som tjej är det lika självklart att en nån gång funderat över att ens fitta är för tjat, för slapp, för torr eller för våt som det är för killar att oroa sig över längd, tjocklek och hårdhet. och trots att jag aldrig andats ett ord av det här till någon tjej jag träffat känner jag mig väldigt säker på att jag inte är ensam.

 å andra sidan: behöver vi tjejer verkligen ta över denna kollektiva neuros? på ett sätt känns det ganska skönt att slippa. ingen press, inga problem! och bättre ändå om killar kunde lugna ner sig. jag menar, en är i princip alltid två som har sex, ofta allting hänger på en ca 15cm lång liten svällkropp…. och inte på en ca 20cm djup muskel heller för den delen.

  

Leave a comment »

att arbeta som eskort

ett av de ämnen som upptagit mina tankar mest på sista tiden är prostitutionsfrågan. den största orsaken till detta är bloggen jag av en slump ramlat in på, http://sensuellqkonsult.wordpress.com/

där skriver en 46-årig kvinna med universitetsutbildning om sitt yrke, d.v.s. hur det är att arbeta som eskort/prostituerad. hon skriver även mycket om de debattartiklar som publiceras i tidningar över hela landet, och slår effektivt hål på den förlegade retorik som verkar vara regel. hon skriver även mycket vettigt om hur kopplerilagen effektivt hindrar prostituerade från att arbeta tillsammans eller säkrare än vad som kan ske idag.

i london har ett projekt drivit, som främst är till för att hjälpa utländska prostituerade. inte med att komma bort från ”gatan”, där f.ö. enbart 10% av den svenska prostitutionen sker, utan bl.a. med grundläggande kunskaper i engelska. en av de första och viktigaste fraser de får lära sig är ”I do not do anything whitout a condom”. i sverige är en sådan typ av verksamhet olaglig. du får inte hjälpa eller stötta en prostituerad i sin verksamhet, eftersom det klassas som koppleri.

framför allt har isabella lund, som signaturen på bloggen kallar sig, hjälpt mig att få upp ögonen för vad lagen mot prostitution egentligen är: en lag som berövar främst kvinnor makten att bestämma över sin egen sexualitet.
oavsett vad du och jag tycker om att sälja sexuella tjänster (för det är tjänsterna som säljs, inte en kropp), så finns det många kvinnor och män som har en annan syn än oss, som faktiskt inte ser några problem med att sälja sin kunskap och som snarare sätter yrkesstolhet i att kunna erbjuda intimitet och sex till personer som annars inte kan få detta.

idag skriver anne ludvigsson (s) i corren om detta ämne. likt andra debattörer tar hon bara upp prostitution när den är kopplad till människohandel, trots att 75% av människohandeln sker för andra syften än sexhandel. hon skriver bl.a.:
”När sexualitet kopplas till ömsesidighet, jämställdhet och genuin närhet mellan två människor utesluter det möjligheten att objektifiera, manipulera och ”köpa” varandra.”

detta är den typ av sexualitet som accepteras hos kvinnor! sex som enbart sköts med den hon älskar, det är bara då en kvinna kan njuta. att en kvinna skulle kunna njuta av sex med främlingar flera gånger i månaden, eller till och med i veckan, är ju en fullständigt absurd tanke!

eller?

isabella lund har publicerat ett svar på sin blogg. framför allt tar hon upp hur debatten som pågår effektivt lägger ansvaret på männen, och vad det egentligen ger för bild av kvinnorna. det är nämligen männen som i slutändan ska ta ansvar för det val som många kvinnor gjort, d.v.s. valet att sälja sexuella tjänster! kvinnorna har ingen bestämmanderätt i denna fråga, utan det är männen som ska ta ansvar för att ingen kvinna ska kunna ägna sig åt detta, oavsett vad kvinnan själv anser om saken.
”Varför anser du att män ska ta ansvar för att kvinnor väljer att arbeta med sex? Anser du att vi inte kan göra det själva, vilken syn på kvinnor har du? Värderar du mäns ansvarsförmåga högre än kvinnors och omyndigförklarar du alla kvinnor som vill arbeta med sex och erotik?”

i dagens debatt pratas det öht inte med prostituerade, utan om dem. de som arbetar inom yrket för inte komma till tals, utan ignoreras fullständigt. under dessa premisser är det inte konstigt att tidningar domineras av fördomar och felaktigheter.

kdus ella bohlin samt elisabeth markström och tomas bodström från s har i DN skrivit om sina planer på att skriva om kopplerilagen så att koppleri automatiskt är människohandel, samt lägga till att ”samtycke saknar relevans”!!! detta om något är sjukligt. det ska inte spela någon roll om en vuxen kvinna (för det är återigen bara kvinnorna som debatten handlar om) har gått med på att åka till sverige, eller något annat land, för att sälja sina sexuella tjänster. en kvinna har ingen rätt att bestämma över sig själv eller sina handlingar, framförallt inte över sin sexualitet.


istället för att skriva artiklar baserade på hittepå, kanske de borde tänka på vad deras förslag innebär för kvinnor i stort, samt ta reda på varför kvinnor öht åker till väst för att sälja sexuella tjänster.

jag märker att det jag skriver du framstår som virrigare och virrigare, jag drar in fler och fler ämnen och det finns väl egentligen ingen hejd på hur mycket jag skulle kunna skriva. det har helt enkelt gått upp för mig hur en stor del av verkligheten ser ut, och hur den framställs i media och av politikerna. och det är kvinnorna som i slutändan för bära hundhuvudet. i slutändan är det vi/jag som kommer få skiten för att vi inte anses kunna bestämma över oss själva. förmodligen inte lika mycket som hororna får, men ändock.

och ja, jag är medveten om att inte alla prostituerade inte är frivilliga. jag vet att det förkommer mycket svinighet och olagligheter, och det är givetvis fel. det måste bekämpas. men att beröva alla kvinnor rätten att bestämma över sig själva är inte rätt väg att gå. att skriva lagar som hindrar prostituerade att arbeta ihop, skydda varandra eller få hjälp i sin yrkesroll är inte rätt väg att gå. att fortsätta leva i tron att ingen kvinna kan njuta av annat sex än det ”jämlika, ömsesidiga” som baseras på ”genuin närhet” är inte rätt väg att gå.

det är tamefan dags att befria kvinnorna, att befria oss som sexuella varelser som kan njuta av sex och som själva kan bestämma över våra kroppar och våra liv.

Comments (1) »

katamario

inatt drömde jag att jag rullade en katamari. jag rullade upp massa saker, och var fett pressad.

det enda konstiga var egentligen att min katamari inte var en liten rund boll.

min katamari var en stor mario. 

Leave a comment »

push me, and then just touch me, ‘till I can get my…. satisfaction!

idag var det DS-träff!

sedan förra veckan hade jag en utmaning från sebbe då vi skulle se vem som kunde få flest stjärnor i mario64 under veckan. jag hade 18st när han startade sin sparfil i söndags, men med tanke på att han har gameat i lika många år som mina veckor räknade jag iskallt med att han skulle plocka allihop och att jag skulle förlora stort.

men skam den som ger sig utan kamp! jag gav mig fan på att inte förlora lätt, utan gick hem och satt i princip hela veckan, timme ut och timme in, och kämpade med spelet. jag tror aldrig jag pushat mig så hårt med ett spel förut! när jag spelade igenom cave story var det ändå så att jag tog pauser och vissa dagar spelade jag inte alls. men med mario har det varit helt annorlunda. även när jag varit som mest frustrerad har jag i princip TVINGAT mig själv att fortsätta, och inte lägga ner DSet mer än någon minut.

 det var ändå inte med segervittring i luften som jag anslöt med DS-träffen på netgame idag, där vi hade samlats för att titta på de tävlingar i maskindans som pågått under helgen. som sagt, sebbe är grymt mycket mer skillad än mig, och jag räknade inte med att kunna vinna på något sätt.
frågade ändå några stycken hur många stjärnor de trodde jag hade hunnit få, mtp att jag hade spelat i fyra veckor innan (ytterst sporadisk då…) och då fått 18 stjärnor. de flesta gissade på runt 30 st, och därmed kan jag väl säga att jag slog de flestas förväntningar med ganska mycket!

genom mitt slit under veckan har jag nämligen lyckats skrapa ihop inte mindre än 107 stjärnor! jag är inte så lite stolt över den prestationen! stan har sagt en miljon gånger ungefär att han är imponerad över hur mycket jag kämpat. men jag antar att de flesta inte vet hur jag blir när det är tävling på gång!

sebbe, som hade försovit sig rätt kraftigt, dök aldrig upp och messade sitt resultat till stan: 34 stjärnor! och därmed kammade jag ju även hem segern! =D
det som känns viktigast är dock inte att jag ”vann”, vilket jag knappast räknar det som. sebbe ÄR mycket mer skillad än mig, om han hade tagit utmaningen seriöst och faktiskt ansträngt sig vet jag att han hade fått ihop allihop på ett par, tre dagar. det roligaste är hur mycket jag har pushat mig själv framåt! hur mycket jag förbättrats i mitt eget spelande.

 jag antar att det verkligen är som så, att oavsett vad en tävlar i så är konkurrenten alltid en själv. hur långt en kan pusha sig själv framåt, hur bra en kan bli utifrån sina egna meriter!

fast mariot får nog vila ett par veckor nu, för jag tror knappaste jag varit så utled på ett spel någonsin…. 

Comments (2) »

en röst från ett annat land

FIONA RINGDE IDAG! =D blev helt konfunderad när jag såg riktnumret på mobilen, och är jag svarade kände jag först inte igen hennes röst!

när jag väl fattade blev jag helt lycklig! typ studsade omkring i mitt rum och bara log. fan vad jag har saknat henne! vi pratade inte så länge, för det är ju så jävla dyrt att ringa utomlands. men ÄNDÅ! liksom. fiona. ❤ fina fantastiska fiona! har tänkt på henne jättemycket sen hon åkte och oroat mig och känt dåligt samvete för att jag inte hört av mig. men nu lovade jag bättring på den fronten!

hon verkade ha det bra i alla fall, berättade i princip bara positiva saker! jag blev skitglad, har som sagt oroat mig lite. nu  känner jag mig så jävla peppad inför att åka dit i höst också! det kommer bli så najs. ❤ hoppas att vi kan bli några stycken, även om jag fattar att inte alla har råd med flyg och allt sånt… och så tänker jag hålla alla tummar och fingrar och tår för att hon får komma på höstlovet. då jävlar blir det party. ❤

Comments (1) »